Att nå fram med teknikinformation till någon som har annat modersmål kräver anpassning. De utgör en heterogen grupp med varierande språkkunskaper och kulturell bakgrund. Läs vilka strategier du kan använda för att nå fram.
Lästid: 3-4 minuter.
Det går egentligen inte att berätta hur du ska skriva för att nå någon som är inflyttad. Varför? Jo, de utgör ingen homogen grupp. En del har varit i Sverige länge, andra kortare tid. En del pratar perfekt svenska, andra knappt någon alls. Vissa är integrerade och förstår den svenska kulturen perfekt, andra inte alls.
Dessutom kommer människor från olika kulturer och har olika språk med sig i bagaget. Det är förstås vanligt att även de kan engelska (särskilt om de är högutbildade) men annars är arabiska, somaliska, bosniska/serbiska/kroatiska och spanska vanliga språk.
Trots det, går det att peka på faktorer som du bör tänka på om du vill nå invandrare. Läs mina råd.
Teknisk terminologi och andra svåra ord
Många kan idag engelska och därför är inte teknisk terminologi alltid ett så stort problem. Speciellt om din målgrupp är högutbildad så kan ord med engelskt ursprung vara självklart enkla. Men, vi har ibland försvenskat orden och de kan då göra läsaren osäker. Är svenskans ”montera” samma sak som ”mount”?
Skriv separata ordlistor
Rekommendationen är att skriva separata ordlistor som förklarar svåra ord och uttryck, så att du slipper göra det direkt i texten. Du kan till exempel skriva din text och lägga till en länk för de ord som du tror behöver en förklaring.
WCAG rekommenderar separata ordförklaringar.
Om du skulle ha en text med många ordförklaringar direkt i texten, skulle din text bli väldigt svårläst.
När du använder förkortningar däremot, kan du gärna förklara dem direkt när du använder dem för första gången: ”CAI (datorassisterad undervisning) är en interaktiv undervisningsteknik där en dator presenterar material för eleven och övervakar inlärningen. I CAI…”
Vad är enklare ord när du inte har svenska som modersmål?
Den vanliga skrivrekommendationen är att använda vardagligare och enklare ord när det är möjligt. Men när målgruppen inte har svenska som modersmål så blir det svårare.
Om ett ord har latinskt, engelskt eller germanskt ursprung kan det vara enkelt för den som har modersmål med lånord därifrån – ”video” till exempel. Ett vanligt ord utan rötter utanför norden kan vara omöjligt att förstå – ”fjärrkontroll” är ett bra exempel.
Dessutom kan den som har ett arbete vara väldigt stark i svensk terminologi på jobbet. ”Kraftöverföring” och ”kompatibilitet” kan då upplevas som lätta för att de används ofta i arbetet. Däremot kan vardagsord som ”handfat” och ”trasa” vara väldigt svåra att förstå.
Nå den som kan en del svenska
För att nå den som kan en del svenska bör du skriva klarspråk. Det är en rak svenska utan krusiduller. Den går rakt på sak och skriver det viktigaste först. Det är ett sätt som passar alla läsare men särskilt den som är lite osäker.
Om du vet att din målgrupp är svagare läsare kan du dessutom skriva med frasanpassat radfall. Det betyder kort att du gör medvetna radbrytningar efter fraser.
Information om frasanpassat radfall hos Myndigheten för tillgängliga medier, länk till mtm.se.
Skriv för den som inte kan något om det specifikt svenska
Om du vet att din målgrupp inte vet något om svenska tekniska regelverk (som till exempel dataskyddsförordningen) så måste du självklart berätta vad det handlar om. Men ofta har du en målgrupp där vissa kan mer och andra mindre. Ett bra tips är därför att lägga djupdykningarna i det svenska regelverket vid sidan om. På så sätt når du både den som kan mindre och slipper att irritera den som kan mer.